Pust och flås

Har precis varit ute och kutat järnet, 7-8 km nånting. I beckmörkret.... Var bara tvungen att springa om en tjej som låg framför mig, vinnardjävulen i mig kom fram! Det såg ut som att hon sprang jättelångsamt så om jag inte sprang om henne skulle ju det innebära att jag också gjorde det! Och si det går inte.... Och eftersom jag fick öka tempot rejält för att komma ikapp och springa förbi henne så var jag ju tvungen att forsätta i samma tempo, annars hade det ju verkat konstigt liksom. Uääähhh, jag mådde illa av tempot, men det var bara att pinna på. Men det var en bra test på formen att springa på rejält. Jag ska ju springa Hässelbyloppet på söndag (om det inte blir regn och storm för då tänker jag inte springa).

Måste säga att kroppen klarar sig bra på bara "fettdrift" även vid ansträngande motion. Här behövs inga kolhydrater inte!