Förrymd unge x 2

Igår var dottern hos sin kompis och lekte ett par timmar efter dagis. När jag kommer dit för att hämta henne möts jag av kompisens pappa som nervöst och stressat förklarar för mig att "de har försvunnit". Men grannen hade visst sett dom på Tranvägen (en bra bit därifrån!). Vi började gå för att leta när vi mötte kompisens mamma som plockat upp dem i sin bil på väg hem från Willy's. De hade gått runt blanda alla husen och sålt blommor! Och hör och häpna: De hade fått massor av pengar! Det var nog närmare 100 spänn i mynt. Helt otroligt tycker jag. Båda fick skäll och förmaningar från både kompisens föräldrar och mig. Att inte gå nånstans utan att säga till först, inte ringa på hos okända människor m.m.

Då tror man ju att hon lärt sig liksom, att inte göra så.

Idag när klockan var 17 var middagen klar, jag bad henne då gå till grannen i vår radhuslänga och säga till bonussonen att det var dags för käk. En sträcka på ungefär 20 meter. Maken var borta på kurs, så jag och sonen (2-åringen) börjar äta. När klockan är 17.10 går jag ut på baksidan och ropar på dottern. Inget svar, inget livstecken....jag går in och äter klart, tänker att dom kommer väl närsomhelst, hon kanske gick in hos grannen? Lillsonen äter och gluffar som en häst, då vill man inte gärna avbryta honom för att gå ut och leta efter syrran. När klockan är 17.25 syns hon fortfarande inte till. Frågar grannen, ja, de såg henne gå fram och tillbaka ett par gånger utanför deras tomt. Sist gick hon bortåt. Går och letar och hittar henne. Skäller, frågar vad hon gjort och varit. Det vet hon inte. Hon vet inte vad hon tänkte på.

Ungar! Orolig blir man. Vem vet om nån ful gubbe drar in dom i en bil. Det har ju varit flera såna försök i södra Stockholm sista veckorna.