torsdag 27 september 2007

5-toppen.

Mina fem manliga svenska favoritskådisar presenteras här:

(utan inbördes ordning)



Jonas Karlsson



Björn Kjellman




Torkel Petersson



Michael Nyqvist



Kjell Bergqvist


Nästa gång presenteras mina 5 kvinnliga svenska favoritskådespelerskor!

onsdag 26 september 2007

Från styrketräning till spinning.

Nu har jag fixat så att jag har spinningkort istället för styrketräning på Friskis. Det gick jättebra att bara byta träningsform. Det är 2 månader kvar på kortet. Om jag kör spinning 2 ggr i veckan så borde jag bibehålla konditionen, sen när kortet gått ut kanske jag kan börja springa igen. Då borde benet vara bra.

Nu är min önskan bara att jag ska få sova mer så man blir lite piggare. Varje dag i veckans alla dagar blir jag (och maken) väckta strax efter kl 05 av 1,5-åringen. Om han någon morgon råkar sova till 05.30 såhar vi fått sovmorgon.....Det hjälper inte att lägga honom senare, han lägger sig 19.30 nu. Han är definitivt inget barn som sover 12 timmar per natt.

Imorgon kommer naprapaten till jobbet, han ska få ta itu med min nacke. Fick nackspärr i måndags och har i ett par veckor varit jäkligt stel i hela nacken på nåt konstigt sätt jag inte känt förut. Ska bli skönt att bli lite misshandlad iallafall, he he...

Ur form.

Känner mig ur form. Det var inte så länge sen jag kände mig I form, men nu är den borta. Jag vet precis varför, jag kan inte springa…det var löpningen som gjorde att jag var i fysisk form, men det kändes också bra för humöret att få komma ut ensam och bara lyssna på musik och hinna tänka igenom saker. Saknar det, men vad ska jag göra när jag inte kan springa? Visst - jag kan promenera, men det är tråkigt och ger mig inte nån ytterligare konditionsförbättring. Dessutom går jag redan till jobbet 35 min varje morgon. Hatar att cykla och har ingen motivation just nu med styrketräning, ändå har jag ju ett giltigt kort så det är rätt korkat egentligen. Jag skulle kunna bygga upp vadmusklerna så jag får ordning på benhinnebesvären. Och nacken så jag slipper få nackspärr femtielva gånger om året. Jag hoppas innerligt att jag ska få tillbaka motivationen att börja styrketräna. Kanske ska man satsa på spinning igen, det var längesen sist. Vad jag minns var det ganska kul. Det borde ju benet klara av.

Vad jag verkligen skulle behöva nu är typ 5 kexchoklad och en weekendresa till Ullared och bara shoppa järnet (på kredit förstås).

onsdag 19 september 2007

Glasstjat.

Hämtade 5-åringen på dagis idag kl 14. Ungefär vid den tiden börjar mellanmålet och jag ser till att hämta innan de påbörjar det. Idag var jag inte så välkommen av 5-åringen, de skulle äta GLASS till mellis.

Jag sa: "Men om jag vetat det imorse kunde jag hämtat dig senare, nu är det så att jag tänker inte vänta 30 min på att ni ska bli färdiga (med en febrig ledsen 1,5-åring i vagnen). Därför så går vi hem nu. Tyvärr har jag inga pengar med mig heller så jag kan inte köpa en glass till dig. Och vi har ju ingen glass hemma heller. Tråkigt men så är det. Vi gör en smörgås hemma till mellis. "

Tror ni det jag sa på något sätt togs in av 5-åringen....? näääe...just det....HELA vägen hem upprepades samma ordyttring: Men jag vill ha glass! Jag sa samma sak igen fast på lite olika sätt (pedagogiskt tror jag) vänligt. Ingen respons....bara fortsatt "Men jag vill ha glass!" Varpå hon började köra på mig med sin cykel (hon ledde den uppför en backe)....."flytta på dig, du går ivägen".....trots, trots, trots.....när vi var nästan hemma hade det eskalerat till gråtande "Men jag vill ha glass!"

Nu pallade jag inte mer (jag har redan sömnbrist, huvudvärk och förkylning på gång så mitt tålamod är av den lägre gränsen). Till slut sa jag för att få slut på tjatet "Men vi kan väl göra chokladpudding istället?, det har vi hemma." Det gick hem iallafall. På typ 1 nanosekund förvandlades den trotsiga 5-åringen till en vänlig glad liten tjej. Hon vet hur mamma ska tas...
I ett normaltillstånd hade jag inte gett efter så här...men, men...

Iallafall....när chokladpuddingen skulle göras (efter smörgås) hällde jag i pulvret i skålen, men fy 17 vad det dammade, jag fick in chokladpuddingsdamm i munnen, näsan, lungorna. Jag rekommenderar ingen att inhalera chokladpuddingspulver.....blääää.....det var nästan så det hade varit värt att stanna kvar på dagis en halvtimme och låtit henne få den där glassen.

tisdag 18 september 2007

Ingenting typ....

Känner att jag nog borde uppdatera här lite oftare, men det känns inte som jag har nåt vettigt att skriva om....

Idag har jag stannat hemma från jobbet och vårdat min förkylde son, det blir repris imorgon. Tack och lov går den stora tjejen på dagis annars får man ju psykbryt. Hade ju redan ägnat lördag, söndag och måndag som hemmafru/mamma med båda....då är det rätt tacksamt att få jobba sen. Grejen är den att det är gnat och tjafs hela tiden när de är hemma båda två, storasyster har börjat bli avundsjuk på lillebror (jag har väntat på detta sen han föddes...) och trilskas dels med avundsjukan men också med trotsighet som hör till den egna utvecklingen.
Är de vänner är det istället världens röj i huset....med vilda lekar....som att välja mellan pest eller kolera med andra ord. Lägg sen till att man själv sover cirkus 5 timmar per natt och inte är så pigg liksom...

Ikväll har jag varit på föräldramöte. Snart är det House och sen blir det inspelat Desperate Housewifes.....lagom soft.

Se där, det blev lite skrivet ändå....

fredag 14 september 2007

Yrke: Tuggummisanerare

Ja, ni läste rätt, det finns tydligen ett sånt yrke…..jag har själv bevittnat det både igår och idag när jag gick min vanliga morgonpromenad till jobbet. Utanför Gallerians entré har det stått en man med högtryckssputa och tagit bort tuggummin från gatan. Ett i taget hela tiden med det där munstycket….och då ska ni veta att det finns hundratusentals tuggummin som är nertrampade där….så han lär ju få hålla på ett tag.

Jag har sett en annan variant förut, då nån stått och skapat bort tuggummin istället med nån manick. Såg effektivare ut, men är väl mer krävande fysiskt.

Om folk kunde slänga sina tuggummin i närmsta papperskorg alternativt lägga det i en bit papper och ha i fickan tills papperskorg dyker upp så skulle det inte behövas människor som behövde utföra detta meningslösa jobb. De skulle ju kunna ägna sig åt nåt roligare kanske…behöver jag tala om att det var en invandrare som utförde tuggummisaneringen…? Vilken svensk skulle ta ett sånt jobb liksom…..
Usch, jag tyckte synd om honom. Fast vem vet, han kanske trivs jättebra med sitt jobb och är hur lycklig som helst….

måndag 10 september 2007

Lite update

I lördags var jag hos frissan och klippte mig, gjorde slingor och färgade utväxten. Har också varit med dottern till "Hästis". I går sprang jag 30 min lugnt i elljusspåret i Viksjö, vilket gick förvånansvärt bra med benet. Benhinneinflammationen kanske börjar ge med sig, men så har jag också stretchat, gått omkring med värmeskydd, masserat, smörjt in med voltaren-gel, duschat med omväxlande iskallt/varmt vatten på benet osv.

För övrigt hade jag migrän hela lördagen....vaknade med det även i morse, men det gav med sig efter 2 Treo till frukost. Idag var jag med båda barnen till min frissa och klippte dem.

Har sålt sonens Polarn & Pyret-overall från i vintras för 522 kr på Tradera. Själv gav jag 395 kr för den på rea, nypriset var annars 695 kr. Det var väl en bra affär?!

Kokt laddare och rostad banan.

Här är ett par bilder på sonen som är i full färd med att:

1. Koka min reseladdare till mobilen i vattenkokaren (den ligger minsann där i).
2. Rosta en banan i brödrosten (fast den gick inte att få ner riktigt i facket).

Han har för övrigt varit hos frissan idag (min) och klippt sig för första gången!
Jättefin blev han och duktig var han också.



tisdag 4 september 2007

Kolla pjucken!

Ha ha ha....det här var det roligaste jag sett på länge. Kolla in skorna (kan man kalla dem det?).

Tänk blickarna man skulle få på stan om man kom knallandes i såna här schyssta skor...för att inte tala om hur mobbad man skulle bli på jobbet.


Det finns fler modeller här.

måndag 3 september 2007

Kasslernät....en irriterande grej.

Lagade en pasta- och kasslergratäng idag till middag. I alla år som jag lagat kassler har jag retat mig på det där resårnätet som liksom vuxit fast i "skalet". Det är ju så otroligt irriterande att ta bort det för man får ju kasslerstänk över halva köket hur man än gör. Jag har iochförsig nu kommit på en egen lösning där jag helt enkelt fyller upp en bunke med vatten och sänker ner kasslern där och tar bort nätet under vattenytan så att säga. Under rinnande vattenkran funkar också rätt bra.

Men varför ska man behöva hålla på så här? Nätet fyller ju ingen funktion!! OK, det kanske har en funktion på charkuteriet när man producerar kasslern. Men kan de inte bara ta bort nätet innan det paketeras och säljs i butik?!!

Så jäkla dumt....